En ångsirén sätter stadens innevånare i rörelse och spelet är igång. Efter ett tag börjar ett socialt mönster att skönjas, reglerna är hårda och de vakande ögonen många. Med båten kommer rallarna och mödrarna försöker förgäves hålla döttrarna inne. Det rustas till bröllop hos sotarmästare Andersson. Smolket i bägaren är bara att efter bröllopet ska de unga tu bege sig till Amerika. Borstförsäljare Nilsson kämpar tappert för att befria sig från ryktet om att vara en pyroman. På änkehuset lever man på torftiga allmosor.
Beskeftiga socitetsdamer kommer med anmodningar om bad och tvätt och ger löften om förbättringar. Här finns en officiell och en inofficiell ölförsäljare och en svartrockad beslutsnämnd. Man har råd med en portal till Prinsens ankomst men inte till sociala hjälpinsatser.

En ledbandsjounalist hör också till följet, som inte vågar följa med sin vän, den första kvinnosakskvinnan i Umeå. Man tvekar inför inköp av en brandspruta. Försäljaren själv är mest begiven på öl.
Bröllop och dansglädje skapas sedan med hjälp av bl a Björkstalaget. Mitt under festyran förvandlas festen till kaos och förintelse. Detta sker under en masscen, så suggestiv att det gick kalla kårar efter ryggen på både skådespelare och publik. Röken, dammet, virvlet av människor i panik – och den totala tystnaden efteråt. Långsamt börjar vi förstå vad som har hänt, chockade och förtvivlade.

Till sidans början

Till Recensioner